Gick inte värst bra med repet igår, får försöka på nytt imorgon..... HIF vill ha med mig i sin eventgrupp, FCH vill ha med mig i sin eventgrupp....klagar inte ? smikrande men det innbär stress....

Det finns människor som hävdar att de växer under stress. Som säger skit som "ju mer man har att göra desto mer hinner man med!".

Om det kommer en höststorm i år hoppas jag det välter ett träd på dem. Ett stort. Typ en 400 år gammal ek. Då kan de ligga där och undra varför de hade så förbannat bråttom ut ur centrala Helsingborg den där morgonen.
För vad är ert problem? Vart jag än vänder mig så är ni där. Med den där stirrande blicken och pupiller stora som chihuahua-huvuden. Är ni Stockholmare eller bara dumma i huvudet? Sluta stressa!
Ni tutar i bilköer på Järnvägsgatan. Varför tutar man i en bilkö? Hur urbota jävla dum är man då? Vad tror ni jag tänker? "Jasså nu tutar nån här, nämen då kanske jag skulle trycka på den här knappen så min bil går upp i rök och de kan köra förbi!".

Ni får mig att vilja köpa en pistol. Och det är inte en känsla ni vill att jag ska ha medan jag sitter och lyssnar på Rage Against The Machine på väg till mitt skitjobb efter att precis ha bråkat med min flickvän. Tro mig. Men ni ska tvunget ha så förbannat bråttom med allting. Står man i baren är det nån kossa i lowcut-jeans som ska armbågas för att hon känner bartendern. Men om hon nu gör det så känner han väl igen henne på ångorna av brun-utan-sol och polsk fulsprit utan att hon vrålar hans namn? Går jag för att kasta vatten så ska nån idiot tränga sig in så nära mig att vi har samma strumpor. Hallå! Det här är inte en sysselsättning jag vill dela med dig ditt inavlade kräk!
Gick på teater för ett tag sen. Nåt självmordsinspirerat med bleka män i svarta kläder som vanligt. På väg in i salongen trängdes folk som om en brinnande Babben Larsson jagade dem med kniv. Hur i helsike kan man ha så bråttom att få sätta sig och gå igenom de tråkigaste tre timmarna i sitt liv?
Försökte käka brunch på Tivoli en söndag, vilket kunde ha slutat med att jag fått käka brunch på snuthuset istället. Två nyblivna mammor satte nämligen flodhästkurs mot baconfatet. Med barnvagnar och ungar och vobblande dubbelhakor (ni ska äta för två när ni är gravida, men ni ska väl för fasen inte föda ett fotbollslag?) slog de sig in framför mig som om det där var den sista grisen på jorden.
Hur kan man vara så stressad när man är mammaledig? Hur bråttom kan man ha hem till en kingsize Alladin och ett Oprah-maraton?
Att ha denna jävla bloggen bloggen kräver och  vrålar om deadlines och du har väl förmodligen redan bläddrat vidare.
Hur bråttom kan du ha framför en data på ett jobb du ändå hatar?

Frågor på det?